måndag 29 maj 2017

Larry David

När jag var gravid fick vi låna en fantastisk Klippan-filt av Peters vän. Den var av ull, grå, vit och röd och i ett mönster som inte längre tillverkas. Perfekt i barnvagnen. Och självklart tappade jag bort den efter några månaders användning.

Jag och Peter gick långa promenader för att se om den låg någonstans längs trottoarerna. Vi ringde till ICA-affären i närheten och övervägde att sätta upp lappar. Först sju månader efter att den hade försvunnit vågade vi oss på att erkänna för ägaren att den tyvärr var borta. Peter fick åka dit själv och göra det, jag skämdes för mycket (vi hade även krympt en ullbody och tappat bort ursöt Polarn och pyret-mössa).

Så i dag skulle Peter ta tunnelbanan till öppna förskolan. Den barnkära tiggaren vinkade som vanligt till John. Ställde sig upp för att sträcka på kroppen lite. Och på hennes stol ligger FILTEN.

Det finns ju inte något bra sätt för mig att ta tillbaka den där filten. Anklaga henne för stöld? På knagglig engelska fråga om jag får köpa den? Eller kanske snabbt som blixten ta tillbaka filten så fort hon lämnar den obevakad?

Filten är borta.

Men vad sur jag kommer vara när jag varje morgon tvingas passera filtis och inte kan plocka upp den.

Nu önskar jag bara att exakt det här scenariot hände Larry David och att jag skulle få se hur han löste det.

måndag 8 maj 2017

måndag 10 april 2017

Stockholm

Jag har en sådan jävla ångest sedan terrordådet. I dag var jag tillbaka i stan, på jobbet, och drabbades av enorm sorg, rädsla och ilska.

Mina kollegor såg lastbilen och kropparna genom fönstren. Vi satt fångade på kontoret medan rapporterna om skottlossningar över hela stan kom in. Rädslan för att stanna i stan och rädslan för att ta sig ut på stan. Vandringen hem från stan till Vällingby.

Nu tänker jag mest på den elvaåriga flickan och hennes stackars stackars mamma. Och så är jag så jävla rädd. De som inte respekterar det kan fuck the fuck off.

onsdag 5 april 2017

Bored to death

Sällan har jag väl känt mig så sunkig som det senaste året. En chokladkaka eller påse chips om dagen. Tunt hår som förstörts av blekningar och händer tillhörande barn som behöver dra i det för att lyckas somna. Kläder som väljs inte för att de är snygga utan för att de fortfarande passar. Blir lite småkåt av att se snygga killar på stan, eller av att bara hälsa på en i kassan, men har ingen sexlust hemma. Kåt bara av att se någon snygg, förresten?! Minns bara att jag i högstadieålder kunde bli "kär" i någon på avstånd men har väl annars inte riktigt känt så innan.

Dagdrömmer en hel del. Föreställer mig och tänker tillbaka.

Inte olycklig på något vis, men jag har lite tråkigt just nu. Jag skulle behöva gå ut med min kille och påminnas om varför vi blev ihop och framför allt bli riktigt fulla och kanske till och med dansa. Fast inte för fulla. Nu hann jag bli förhandsförbannad för att han blir för full och dum och jobbig.